Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn.

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.

I den här studien bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. Vårt syfte är att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill även undersöka om pedagogiskt drama används medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen är genomförd med 22 insamlade enkäter och två intervjuer. I intervjuerna deltog två dramapedagoger.

Vårt mål är att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (även kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmågor. I den här rapporten visar vi ett exempel på hur detta kan realiseras med hjälp av teknik. Vi har inriktat oss på att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel är mycket känsligt för störningar från ?världen utanför?, exempelvis modern teknik och språk.

Vårt mål är att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (även kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmågor. I den här rapporten visar vi ett exempel på hur detta kan realiseras med hjälp av teknik. Vi har inriktat oss på att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel är mycket känsligt för störningar från ?världen utanför?, exempelvis modern teknik och språk.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Barn använder låtsasleken för att undersöka samspelet mellan människor och göra det mer begripligt. Rollspel är en typ av låtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbättrar vuxna människors mentaliseringsförmåga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes där rollspel användes som verktyg för att försöka förbättra mentaliseringsförmågan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestående av tre träffar om vardera tre timmar.

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv.

Rollspel är en form av sällskapsspel som går ut på att deltagarna tillsammans berättar en historia, som ofta utspelar sig i fiktiva världar och utgår från perspektivet av den enskilda spelarens skapade rollperson. En av deltagarna är spelledare och är den som skildrar spelets miljöer och karaktärer.I studien diskuteras rollspelens identitetsskapande och sociala funktion samt rollspel som kunskaps- och färdighetsfrämjande, med utgångspunkt i tanken att rollspel kan skapa ett intresse för och främja bearbetandet av existentiella frågor. En enkät utdelad till trettio rollspelare samt fem mer djupgående intervjuer av erfarna spelare visar att rollspelsdeltagare genom spelet utforskar och behandlar existentiella frågor, samt att spelare själva rapporterar om rollspelandets positiva inflytande på det individuella och sociala livet samt spelandets kunskaps-, färdighets- och intressefrämjande förmåga..

Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är? hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden.

Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvägagångssätt, där syftet var att utröna hur individerna upplever äventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha på individerna men också om det finns ett samband mellan vålds- och äventyrsrollspel.Att deltaga i äventyrsrollspel stärker individernas förmåga att diskutera och argumentera för sin sak. På så sätt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. Då äventyrsrollspel som metod innebär att man använder problemlösning, uppstår dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stärks individernas självkänsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns också pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett ämne som står rollpersonen nära, för att bättre kunna spela sina roller.

Uppsatsen redovisar en utvärdering av AT läkarnas introduktion på akutmottagningen på Medicinkliniken i Jönköping. AT läkarna erbjuds en frivillig introduktion på akutmottagningens akutrum bestående av ett rollspel och en genomgång av maskiner och hjälpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. Utvärderingen är gjord som en anonym nätbaserad enkät. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgången är att möjliggöra för AT läkarna att få en positiv bild av arbetet på akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkäten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT läkarna är genomgående positiva till rollspelet och endast två av fjorton svarande är negativa till maskingenomgången.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida lajv är en undervisningsmetod som är möjlig att i praktiken använda i skolan och om eleverna anser att de lär sig något av det. Frågeställningarna som ställs upp i arbetet är: · Hur mycket tid och planering behövs för att sätta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krävs för att tillhandahålla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och själva anser sig lära sig något av? · Hur förhåller sig pedagoger till tanken på lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del på Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? från 2007 och Kristina Boreús ?Rollspel i undervisningen? från 1994. För att finna svaret på frågeställningarna så genomfördes ett temaarbete om klimat under två veckor, där ett lajv baserat på FN:s klimatrollspel användes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klassläraren för att kunna få deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen är att det finns både tid och resurser för att använda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lär sig mycket genom arbetet..